I den hårda tidens brus finns de skrik som ingen hör. Allt försvinner i ett sus som när vinden sakta dör. Alla tårarna har torkat till kristaller på min kind. Jag har ropat allt jag orkat, allt jag orkat efter dig.
Hör du mig? Kan vi nå varandra?


20090614

Är jag redo?

Sitter i vårt lugna kontorslandskap på jobbet och talar med Anna om studentfoton.

Bakom mig hörs regnet smattrande mot fönsterrutorna.. Jag hade planerat på att gå hem ikväll med Tobias, under ett mysigt paraply. Frågan är om mina ben verkligen är laddade för att hoppa längdhopp över vattenpölarna?

Inga kommentarer: