I den hårda tidens brus finns de skrik som ingen hör. Allt försvinner i ett sus som när vinden sakta dör. Alla tårarna har torkat till kristaller på min kind. Jag har ropat allt jag orkat, allt jag orkat efter dig.
Hör du mig? Kan vi nå varandra?


20080419

Som i en dröm..


Om en halvtimma är det dags för dop för T's brorsdotter att döpas. Känns alltid lite skumt och nervöst att befinna sig i en kyrka.. Kanske är det för att man inte alltid varit sådär snäll som det predikas om att man ska vara?

Inga kommentarer: